lack
Pheeeww.
sammanfattning freaks1
Nu tänkte jag berätta om några fräna typer jag har stött på under min bokhandelskarriär:
- Förra veckan blev en kille nästan utkickad ur butiken (han älgade iväg av egen vilja tillslut) för att han påstod att våran bokhandel stod i maskopi med myndigheterna som var ute efter honom. Därefter försökte han få mitt nummer så att vi kunde fly till Alperna tillsammans. Det kändes sådär.
- Nu i veckan kom en karl och skällde ut mig för att han ansåg att det var en "kommunistbokhandel", att vi skulle förlora alla kunder och att butiken skulle gå under. Han sa "Det är vad jag tycker i alla fall", jag sa "Du, jag bryr mig inte". Då gick han.
- The yiddishman, som gestikulerar och pratar ett påhittat språk med sig själv. Ibland står han och föreläser ut i tomma intet om något obegripligt, ofta bland våra tidskrifter. Helt tokig, men harmlös, jag gillar honom. *Stammis
- Bacillmannen, vars böcker man inte får röra i kassan, han lägger in dem i plastpåsar så att bakterierna inte ska frodas. Dock klarar han av att hantera pengar av någon anledning, men man får inte röra honom när man ger växeln tillbaka. Härlig ekvation jag inte riktigt får ihop. *Stammis
- Tokig tant som springer in vid stängning och kallar alla "fröken fröken" med tysk brytning. Harmlös även hon, förutom att hon babblar tills mina öron blöder. Om ingenting dessutom, ganska begåvat. *Stammis
- Dräkttanten, rågammal tant som har absurda mängder smink, dräkt i någon snärtig kulör och mastodontklackar. Hon pratar antingen väldigt dålig franska eller engelska, trots att hon helt klart är svenne. Har aldrig köpt något tror jag, trots att hon förut kom in nästan varje kväll. *Stammis
- Snuskmannen, som köper feta "konstböcker" fulla med nakna kvinnor. Han skallig, gula tänder, sjabbiga cash och pratar som en äkta äckelman. En följdfråga till detta är helt klart varför vi säljer så mycket snuskiga böcker? *Stammis
- Jag tycker inte om när folk (kunder) försöker stöta på mig när jag står i kassan. Jag blir bara generad för att jag tycker det är så jävla oskönt. En gång ringde en kund jag hade haft tidigare på dagen till kassan och frågade efter mig (läst på namnskylten uppenbarligen) och försökte därefter bjuda ut mig. INTE OK!
Tror jag har gömt några godingar, kanske kommer en del 2 senare. Godnattpuss!
en vanlig dag på jobbet
På mitt jobb har vi haft små bonuskort för alla studentjävlar. Ett oskönt stämpelsystem, när man har handlat för en viss summa får man en stämpel, efter ett antal stämplar får man rabatt. Nu är det såhär att vi slutade med det här bonussystemet efter årsskiftet och jesus vad folk ska gnälla.
gnällig student - Men ååh varför har ni gjort sååå fööör?
jag, likgiltig - De vill väl spara in pengar
studentjävel - Men varför dååå åh stackars mig
jag, trött -Är väl dåliga tider
puckad student - Eeh va vadå för kursböcker eller
jag, tröttare - Nej för bokbranschen kanske
arg student -Fnys, pust, eeh jaha okej visst sure ååh suck stön dumma dig
jag - Men vafan sluta gnälla din fula jävel, du går miste om en obetydlig jävla stämpel och jag kommer bli av med mitt jobb, vemfan är det mest synd om!!??
välj
Här i kassabloggen kommer ni få höra många historier om våra kortläsare kan jag lova. Ni vet, helt vanliga kortläsare, man drar kortet, knappar in koden, klart, hejsvej, dig behöver jag aldrig se igen. Så, nu börjar vi med kortläsarhistoria nr 1, som händer ungefär 20gånger om dagen.
Scenario:
Kund - Jag har ingen kod på kortet
Jag - Okej, tryck på väljknappen högst upp
Kund - ö va vadå
Jag - välj, stora knappen högst upp
Kund -. öhbölöbölö, vardå
Jag - välj
Kund - det finns ingen sån knapp
Jag - jo. välj, högst upp
Kund - jaha, välj!
Jag - ...
Oh plzzz, jag får spasmer i hela kroppen när det här utspelar sig, har lust att dunka boken i pannbenet på dom och be dom dra åt helvete. Varför köpa en bok när man inte är läskunnig?